Så har vi då äntligen rett ut våra problem med universitetet. Kurserna vi ska läsa är:
The politics of North South Relations Governance
Civil Society and Development
Family and Gender Relations in Historical Perspective
Pan-African Thought and Practice II: African Development and Pan-Africanism
Poverty Analysis and Alternative Strategy for Development
Tanzania är ett av världens fattigaste länder. Här kommer lite utdrag ur SIDAs bedömningsunderlag för deras samarbetsplan med Tanzania för 2012-2016:
Befolkning:
• 89 procent av befolkningen i Tanzania lever under den internationella fattigdomsdefinitionen 1,25 USD2 per dag. Samtidigt har man en befolkningstillväxt på 2.9%, vilket innebär att antalet människor som lever i fattigdom har ökat i absoluta tal. Den höga befolkningstillväxten är en förklaring till att den relativt höga ekonomiska tillväxten inte fått större effekt för minskad inkomstfattigdom per capita, liksom det faktum att tillväxten inte skedde i arbetskraftsintensiva sektorer.
• En fjärdedel av tanzanierna får inte tillräcklig näring för att täcka det dagliga minimibehovet och 42% av barnen får därför hämmad tillväxt.
• Närmare hälften av tanzanierna, 44%, är under 15 år och befolkningen kommer enligt prognoserna fördubblas under de kommande två decennierna. Detta innebär stora utmaningar för att skapa produktiv sysselsättning och att bygga ut social service.
Utbildning och sysselsättning:
• Jordbruk är den sektor som sysselsätter flest. Samtidigt är produktiviteten i jordbruket låg då bönder har små odlingslotter och främst odlar mat för egen konsumtion. Dåliga förvaringsmöjligheter samt dålig infrastruktur med brist på vägar till marknader bidrar också till att mycket av skörden förloras.
• Majoriteten av befolkningen saknar formell anställning och ordnar sin egen sysselsättning.
• Fortfarande är en fjärdedel av de vuxna analfabeter, med tydliga skillnader där färre kvinnor (66%) än män (80%) kan läsa och skriva.
• Utbildningsnivå på föräldrar korrelerar direkt med djupet av fattigdom för barn, liksom med minskad fertilitet och en rad hälsokonsekvenser såsom vaccination för barn och tillgång till utbildad barnmorska eller hälsopersonal vid förlossningar.
• För tanzanier som bor på landsbygden är tillgång på rent vatten begränsad. Det är också en nedgående trend vad gäller tillgång till rent vatten både i urbana områden och på landsbygden och nästan ingen förbättring i tillgång till sanitet. Mindre än hälften av tanzanierna har tillgång till sanitet. Kvinnor och barn tillbringar i genomsnitt två timmar per dag med att hämta vatten.
Säkerhet:
• Våld mot kvinnor är ett stort problem och ungefär en tredjedel av alla kvinnor har utsatts för våld av en partner. En undersökning visar också att 28% av alla flickor har utsatts för sexuellt våld. Barn är en utsatt grupp i samhället och våld mot barn är vanligt förekommande både i hemmet och i skolan.
• Omkring en femtedel av alla barn deltar i barnarbete, som är mer vanligt på landsbygden (24,7%) än i städerna (7,6%)
• Äldre personer tillhör de allra fattigaste på grund av närmast obefintliga pensionssystem.
• Personer med funktionshinder tillhör de mest marginaliserade grupperna och enbart 40% av barn med funktionshinder deltar i utbildning. Till de mest marginaliserade grupperna hör även homosexuella, bisexuella och transsexuella som är förbjudna i lag att utöva sin sexualitet.
• Flickor och kvinnor löper också större risk att få HIV eftersom de har lägre ekonomisk och social status vilket begränsar deras möjligheter att göra säkra livsval. Kvinnor uppskattas utgöra 61% av alla vuxna som lever med Hiv/Aids.
• Inom rättssektorn finns brist på omkring 500 jurister och domare, men budgetresurser räcker bara till att anställa 75 jurister.
• Situationen är lika problematisk i de sociala sektorerna utbildning och hälsa med stora underskott i antalet lärare och hälsopersonal. Inom hälsosektorn är den totala bemanningen 38% av behovet och utbildningsinstitutionerna kan inte möta behovet. Problemet förstärks av ojämn fördelning av personal mellan distrikt, låga löner, dålig infrastruktur och låga incitament att stanna i sektorn som bidrar till att utbildad personal flyttar utomlands eller arbetar i andra sektorer.
• Omkring 500 kvinnor dödas varje år, anklagade för häxeri.
Ekonomi:
• Tanzania förädlar få av de produkter som produceras samtidigt som man importerar många förädlade varor som juice, flingor, och köttprodukter.
• I reellt värde är importen fortfarande dubbelt så hög som exporten vilket innebär ett kraftigt handelsunderskott.
• Ett annat särdrag är att 97% av alla företag, främst småföretag, inte är lagligt registrerade, främst beroende på lagar och regleringar som gör det komplicerat för 90% av tanzanier att inträda i den lagliga ekonomin.
• Tanzania har en av de största informella ekonomierna i världen, och stora delar av produktionsvärdet i olika sektorer är oredovisat. Stora potentiella skatteinkomster förloras genom den dolda ekonomin.
• Undermåliga vägar och brist på tillgång till elektricitet hindrar tillväxt. Nya siffror visar att medan i snitt 14% av tanzanier har tillgång till elektricitet nås endast 2.5% av befolkningen på landsbygden. Kvaliteten på elektriciteten med avbrott och spänningsvariationer, är sämre i Tanzania än i många andra länder med i genomsnitt 9.1 avbrott per månad. De höga kostnaderna för elektricitet genererad med små reservgeneratorer innebär också att tanzaniska produkter får högre priser vilket försämrar konkurrenskraften.
• Vad gäller nationella transportnät rankades Tanzania på plats 120 av 133 länder.
• På grund av de dåliga vägarna köper och säljer många landsbygdsföretag enbart lokalt och konkurrens för inköp av grödor är låg. Det innebär att priset för landsbygdsproducenter hålls på en låg nivå.
Tanzania är ett land med stora problem. Nu förstår ni kanske varför det känns aktuellt att läsa utvecklingsstudier i Tanzania.
Till den här bakgrunden vill jag även poängtera hur bostadsmarknaden i Dar es Salaam är helt absolut absurd. På den rika, ganska vita peninsulan kan du lätt betala 3000 dollar för en lägenhet. Men jag har även sett lägenheter/hus som kostar 6500 dollar. VEM HAR RÅD MED DET? Jo, de vita. Vissa vita, inte vi till exempel. Många vita som jobbar här får otroligt höga löner, vilket skapar en skev snedvridning. Med bakgrunden att 89 % av Tanzanias befolkning lever på under 1, 25 USD per dag, så mår jag illa av de klyftor som finns här i Dar es Salaam. På peninsulan lever de vita gott, med pool, generatorer och säkerhetsanordningar. För på peninsulan är säkerheten ett större problem än vad den är för oss som bor i Mikocheni, eftersom Mikocheni är ett (övre) medelklassområde så blir det säkrare här. Folk vet att på peninsulan finns pengar och därför blir säkerheten ett större problem där. Varför jag skriver om stora klyftor i Dar es Salaam är för att det är främst här som de stora klyftorna är så synliga. Utanför Dar es Salaam och andra större städer är klyftorna mindre, folk är ungefär lika fattiga som grannen.
För den som blivit nyfiken och vill läsa mer: http://s3-eu-west-1.amazonaws.com/openaid/original/Bed_mningsunderlag_Tanzania.pdf?1302256904
Rebecka Hallén 